Efter en väldigt skön sömn på sovbussen anlände vi till Siem reap Mad monkey hostel kl 05:30 på morgonen. Vi kunde inte checka in då men som tur var var att resturangen mitt över var öppen, så där satt vi ca 3 timmar och spelade Uno tills det började bli ljust och för varmt. Vi drog in till hostelet igen för att ta på oss badkläderna och ligga vid poolen hela dagen. En kille som jobbade på Mad monkey hostel i Koh Rong Samloem jobbade tydligen här nu också så det var kul att "återförenas" med han här, han drog igång som ett poolparty med massvis med volleyboll spel i poolen och ölleker som vi stod över pga inga öldrickare ännu.. 😄 när det började bli kväll gick vi in till vårt 4 bädds dorm för att göra oss i ordning. Denna kvällen sa vi skulle bli lugn, bara ta på oss snygga outfits för lite fotografering i stan. Vi gick ut i stan, tog ut pengar och tog bilder, då vi plötsligt blev uppraggade av två mopeder varvad en norsk kille, en svensk tjej och en holländare började prata lite om vart festen var den kvällen osv. Så vi blev lite taggade då dem berättade att det var fullt ös på den såklallade bargatan. Vi stack tillbaka till vårt hostel som nu hade flyttat poolpartyt upp till rooftopen. Vi tog våra gratis drinkar som man alltid får när man kommer till madmonkey, sen tog några erbjudande köp en drink, få 2. Och alla dessa gratis shottsen Mad monkey alltid ger ut! Vi blev lagom fulla och gick sedan tillsammans med alla från mad monkey till bargatan. Där träffade vi på moped människorna och festade med dem hela kvällen! Innan vårt festande hade vi lite kommit överens om att vi skulle till det kända angkor wat. Julia som inte var så taggad på att åka och betala så mycket för ett tempel blev lite övertygad av Johanna att vi skulle dit. Så vi bokade en tuctuc kl 04:30 på natten för att se angkor wat. Men Julia som redan hade gått och lagt sig skippade templet och Johanna som så gärna ville se åkte dit ensam tyckte det var en bra idé till en början att åka dit utan någon sömn från en ute kväll men ångrade sig ganska så fort när hon väl kom på plats då hon somnade i bilen påväg dit men även på plats när hon väntade på att solen skulle gå upp så hon nästan missade självaste soluppgången. Hon fick sin första sömn efter hela äventyrande ca 12 på dagen därefter. Så hela denna dagen spenderades mest i sängen och två tillfällen vi gick upp och åt mat, annars spelade vi Uno och spionerade på folket utanför vårt fönster 🙈 vi vaknade lagom utvilade och kom på att det var dags för anledningen vi egentligen stannade kvar ännu en natt i Siem Reap = den stora villafesten. Vi fixade till oss lite och begav oss kl 13 till festen som sen skulle köra oss till huset. Väl på plats fick vi en gratis drink och satte oss ner för att snacka med tre som också bodde på samma hostel som oss, de var dock några år äldre och som vanligt blev de lika chockade som alla andra när de får höra vår ålder. Menmen, festen började och det var riktigt bra stämning! "Moppegänget" som vi träffat nån dag tidigare var också där så vi hängde en del med dem. Men festen stoppades vid ca halv 5 då polisen kom och avslutade den. Så vi åkte vidare till en annan klubb men kom då på att vår väska fortfarande var i huset vi hade varit på fest i. Så vi försökte få tag på polisen osv men lyckades inte så väl, så vi beslutade oss för att inte festa vidare så länge till den kvällen för att istället gå och lägga oss för att kunna åka till polisstationen tidigt på morgonen därpå. Precis så vi gjorde.. egentligen skulle vi åkt till Bangkok kl 7 den morgonen men eftersom vår väska inte var med oss så fick vi helt enkelt missa den bussen som vi redan betalat för.. så vi var helt enkelt tvungna att köpa en ny bussresa men samtidigt försöka hitta någon att köra oss till polisstationen. Vi kom tillslut dit och vår stackare till tuctuc chaufför fick sitta utanför på vägen och vänta på oss då det tog ett ganska bra tag innan vi fick tillbaka vår väska, men huvudsaken var ändå att vi fick den. För vi åkte dit med en inställning som löd att det inte alls var säkert att den ens var där eller om vi ens skulle få tillbaka den. Men lyckligt satte vi oss påväg hem i till hostelet med väskan i famnen!! Eftersom vi inte hade räknat med att sova en extra natt så hade vi i heller bokat rum för den natten. Så vi bokade om men då var vårt rum redan uppbokat så vi fick flytta från vår mysiga 4-bäddssovsal till en 20-bäddssovsal istället, men det gick lika bra för det. Dagen spenderades i poolen och firade då Australian day. Otroligt många australienare så hostelet hade ordnat ett bra poolparty för att just kunna ha något att fira. Spelade ännu mer volleyboll och lekte med alla poolleksaker där fanns. Men när det började avta gick vi in i rummet för att ta en liten siesta innan middagen skulle till magen. Vi drog oss ner för att äta runt 19:tiden och det blev en fasanfullt god margarita. Denna var som Johanna uttalade sig "Den godaste magaritan jag nånsin ätit" . Efter det drog vi oss igen till vårt hostel och upp på rooftoppen för att kolla läget där. Det var helt okej ös, vi började umgås med två tjejer från Danmark, som var hur trevliga som och de var några danskar som faktiskt förstod sig på vår skånska och vi förstod tillvisso deras danska. Vi ville ut till pubstreaten denna kvällen också men tyvärr så följde inte danskarna med då de hade några fler vänner som de hade lovat att stanna hemma med då de var sjuka. Så vi begav oss själva ut till klubben tillsammans då med alla andra på Mad monkey. Det blev mycket dans och en stukad fot. Johanna hade hoppat ner från bardisken och vrickat foten, som tur var så fick hon kryckor och en gratis tuctuc hem från klubben. Alla är verkligen hjälpsamma när det gäller skador har vi märkt, samma som när Julia hade trillat och slått sitt knä på Bali, att alla vill ge alla olika sorters huskurer för att få det att läka. Vi hade ställt klockan tidigt på morgonen för att hinna äta frukost innan vår 8 timmars långa bussresa till Bangkok. Men när vi väl vakna beslutade vi oss för att inte äta någon frukost då våra magar inte kände sig det minsta hungriga. Så vi fick en extra sömn där på morgonkvisten. Vi väntade på att en tuctuc skulle plocka upp oss på Mad monkey för att sedan köra till busstationen, vi väntade ca 45 minuter och tillslut så kom det en tuctuc, vi tränade ihop oss i denna lilla tuctucen med två andra killar och deras bagage. Sedan kom vi fram till bussen, checkade in och skrev på lappar. Lite mer omständigt än vanligt då vi denna gången skulle passera en landsgräns. När vi hoppade in i bussen fick vi någon slags bananmuffins Johanna tryckte i sig till frukost och sedan var det mest att bara försöka sova. När vi väl kom fram till landsgränsen var det ett ganska så klyddigt system. Bussen släppte av oss och vi var tvungna att visa våra pass och fingeravtryck (Johanna slapp detta då dem såg att hon inte riktigt kunde gå på sin fot så dem skickade henne åt sidan) sedan var det dags för oss att gå ca 800m för då hade bussen kört fram en liten bit och börjat plocka av våra stora backpackväskor. Ännu en gång slapp Johanna bära på sin stora väska då busschauffören sa att han skulle fixa att scanna in denna. De pekade framåt och sa att vi skulle gå ca 2km för att sedan "checka" in i Thailand. Där gick vi en bit, tills några moppeknuttar fråga om Johanna ville bli körd för 1$ så hon blev körd hela denna biten medan Julia kasade runt i 2km med fyra väskor på axlarna. Vi möttes upp och skrev på några lappar för att komma in i Thailand. Sen skulle vi bli fotograferade osv, ja ni hör. En hel process verkligen! Där vi blev fotograferande var en trappa upp, så när vi skulle gå ner därifrån blev Johanna hjälpt och nästan buren ner från trappan av en säkerhetsvakt. Det var även en gammal tant som gav Johanna en liten pinne som hon kunde stödja sig på. Som tidigare sagt = alla är verkligen super hjälpsamma om man har någon skada. 

Tillslut var vi klara med hela denna långa vandringen och in och utcheckningen för länderna. Så nu väntade vi bara på att bussen skulle hämta upp oss igen. Vi köpte varsin coca Cola för att minska vår hunger då klockan var ca 11:30 och vi hade varit uppe några timmar redan så hungern började komma ikapp oss lite då det ända vi (Johanna) hade i oss var en liten muffins. Men precis över landsgränsen bjöd busspersonalen på fried rice vi lyckligt krängde i oss. 3 timmar senare började Julia må illa och spydde upp hela fried rice'n och bussen fick ännu en gång stanna pga Julias bussspyor. Det var fyra timmar kvar och Julias mage ville fortfarande spy men fanns ju inget kvar. Som vi har börjat säga när livet är lite sådär halvdant här i Asien "hallå livet" en låt från Den svenska björnstammen , och just då så var den den situationen "hallå livet, ska det vara såhär - ändå vill jag bara stanna kvar där du är" . Tillslut landade vi på en stor busstation i Bangkok och Julias helvetesresa var äntligen över (väntade bara en 30min lång taxitur till vårt hostel) men mer från Bangkok får ni i nästa inlägg! 🌞